Kärleksbrev
Har precis tittat på Kärleksbrev som gick på tv nu på kvällen. Handlade om en man som förlorade sin fru och som sedan skrev kärleksbrev som han skickade i flaskposter. Även om hon inte längre fanns i livet så kunde han inte glömma henne.
Har alltid tyckt det måste vara det hemskaste som kan hända att förlora den man älskar mer än allt annat på jorden. Måste vara så hemskt att inte kunna gör någonting åt situationen, att bara bli tvungen att acceptera det som det är. Att acceptera att den man älskade mest i hela världen inte längre finns kvar och att det inte är för att den ville lämna en utan för att den dött ifrån en. Har så svårt att se hur man skulle kunna bygga upp ett nytt liv med en ny kärlek efter en sådan förlust. Jag vet inte om jag är självisk men jag tror aldrig jag skulle kunna vara tillsammans med en person där personens kärlek dött ifrån honom. Skulle kännas som jag var det näst bästa alternativet, hade kärleken fortfarande levt så hade man ju inte ens varit med i bilden. Antar att livet går vidare men fortfarande tror jag det skulle vara helt otroligt svårt.
Egentligen kanske det är samma sak om man lämnar varandra i en separation men på något sätt blir det så mycket mer komplicerat om någon dör ifrån en. En skilsmässa/separation är trots allt ett val man gör. Om kärleken inte finns kvar var det helt enkelt inte meningen, om kärleken finns kvar kan man hitta tillbaka till varandra. Men när någon dör ifrån en är det inget val och man kommer fortfarande älska personen mer än något annat på jorden. Kanske är det därför jag tycker det är så orättvist när kärlek inte är det man prioriterar högst i ett förhållande. När man väljer med hjärnan istället för hjärtat. Det är svårt för mig att förstå eftersom jag tycker kärlek handlar om att älska varandra och inte att ha de perfektaste förhållanden. Min näst hemskaste upplevelse efter att se någon jag älskar att dö ifrån mig skulle nog vara att inse att personen som man har skapat ett liv med inte är den person som man är kärast i. Han är bara ett bekvämt alternativ, bara någon som går att ha ett perfekt förhållande med. Tyvärr tror jag det är många som har det så och jag hoppas och önskar att jag aldrig kommer behöva uppleva det.
Egentligen kanske jag tror lite väl mycket på kärlek med lyckliga slut. Kärlek där man älskar varandra så mycket så man knappt kan hantera det. Det kanske är bra med enkla bekväma förhållanden, vad vet jag? Jag är en hurricane när det gäller kärlek
.
Nu är de upp till er läsare att bestämma om jag ska börja med veckans blogg, ni har till och med frihet till att bestämma priset till vinnaren varje vecka, var med du!
Jävligt snygg blogg btw
svar: stort tack :)
sv: Tack så mycket :D
söt skrivamskin =)
Jag håller fullständigt med dig!
Jag kan inte tänka mig ett liv utan min pojkvän och det gjorde jag inte ens under den perioden då vi inte var ett par. För mig har det aldrig varit ett alternativ att leva utan honom och jag hoppas att jag aldrig ska behöva göra det heller.
Det är fantastiskt hur starkt man kan känna för en annan person när man älskar den.
Hur slutade filmen? =)
svar: tack så mycket! :)
såg den filmen! jätte sorglig :(
fin blogg!
spana gärna in våran blogg och lämna en kommentar! :)
söt blogg :)
söt blogg ! tjäna pengar ? http://www.woopa.se/signup.php?ref=stureplan
Hej. Tänkte att jag skulle lämna ett litet avtryck när jag ändå var inne på din blogg :)
vilken tuff skrivmaskin!
sv: hihi ja, han är en söt liten bebis <3
tack:) nä den är från Mango :)
Synd, vill så gärna veta.