Jag lever, bloggen blev rejält lidande i all flytthysteri, kursstarter och allt annat. Nu känns det ialf som jag nästan är inflyttad och på gång att bli en människa igen så ska försöka få igång bloggen snart igen, med godkännande av kommentarer och fler än ett inlägg i veckan. Promise!

Nej nu blir det snart att ta tag i sig själv igen och handla mat, sen ikväll blir det tacomys med världens bästa Maria. Hoppas bara jag lyckas få upp maten tre trappor, känns nämligen som jag håller på att tappa ena armen. Riktigt ont gör det.